Ja, inte mycket på ett sätt. Har förvisso avslutat föräldraledighet, skolat in minstingen och börjat ny tjänst under mars men inte köpt en aktie på 2,5 månad, när jag väl hittade Systemair började nån storbank följa de också och kursen drog iväg 10%. Övriga svenska bolag på bevakningslistan är inte särskilt nära att erbjuda lockande köpnivåer heller. Tråkigt, men tålamod är en dygd sägs det.
Utdelningar från Castellum och Nordea livade iallafall upp veckan, 1150 kr resp. 1442 kr trillade in.
Nu vänds blickarna västerut istället, dock längre än Oslobörsen och Bonheur, som går som tåget, dvs dåligt, men jag uthärdar bättre tider, precis som SJ's kunder. Har senaste tiden läst in mig på Bank of Nova Scotia efter att långsiktig investering uppmärksammade mig på den kanadensiska banken. Nu när priset gått under 50$ skulle det kunna lysa grönt i köpkolumnen på bevakningslistan... Annars kanske de där gröna traktorerna såhär till vårbruket kan bjuda på kurser <85$? SPFF ETF känns som ett tråkigt, säkert val men med en dollar på närmare 8,60 blir jag ändå lite tveksam. Ambivalensen fortsätter.
Snart är det dags för bloggens första kvartalsrapport!
söndag 29 mars 2015
tisdag 17 mars 2015
Analys Systemair
Systemair har den i dessa dagar ovanliga kombinationen av förhållandevis lågt P/E-tal (~10) och hygglig tillväxt (>10%). Liksom det enda bolag jag publicerat en analys kring tidigare (NCC) verkar även detta underanalyserat i bloggosfären. Jag hörde talas om det för första gången överhuvudtaget när Xperimentinvest köpte i början av januari men när jag sökte efter analyser var det enda jag fann ett omnämnande i Sparpodden #67 (tas upp 50:30 in i sändningen). Värt att kika lite närmare på! Som jag nämnde i en kommentar kring ncc-analysen ser jag att huvudpoängen för mig med att göra den här typen av "analyser" är att säkerställa följande:
Systemair beskriver sin affärsidé som "att med enkelhet och pålitlighet som kärnvärden utveckla, tillverka och marknadsföra ventilationsprodukter av hög kvalitet". Koncernen som grundades 1974 omfattar verksamheter i 45 länder genom 56 bolag, 22 fabriker och 4500 medarbetare - inte helt lätt att överblicka för en amatör. Omsättningen uppgick till 5,3 miljarder senaste räkenskapsåret (som är brutet, maj-apr) och bolaget är noterat på Mid Cap. VD och koncernchef sedan 1986 är Gerald Engström, en av tre grundare från 1974 (som det för övrigt verkar finnas en viss historik kring).
Bolaget har haft positiv underliggande tillväxt 20 kvartal i rad - trots att de är underleverantör till den den cykliska byggbranschen och har en femtedel av omsättningen i Ryssland. Utöver organisk tillväxt har Systemair förvärvat i en imponerande takt. Alldeles nyligen köptes ett tyskt energiteknikbolag med 17 anställda och ~20 miljoner i omsättning. 2013 genomfördes det största förvärvet hittills i tyska Menerga (omsättning 0,5 Mdr SEK), så det investeras i smått som stort, men som med många av investeringarna tar det tid att öka lönsamheten, kommenterade VD i senaste kvartalsrapporten. På sidan 6 i samma rapport kan man läsa om Systemairs strategier för att nå sina mål, de viktigaste tycker jag är:
Finansiella mål och långsiktig historik
Tillväxt: att uppnå en genomsnittlig årlig omsättningstilllväxt på minst tolv procent över en konjunkturcykel (inkl. organisk tillväxt och förvärv). I snitt 12,2% senaste tio åren.
Lönsamhet: Att uppnå en genomsnittlig rörelsemarginal på lägst tio procent över en konjunkturcykel. Här har man inte riktigt lyckats, 9,5% i snitt senaste tio åren och 8,2% sista fem.
Finansiellt: Soliditeten ska inte understiga 30 procent. Pendlat kring 40-50% senaste 5 åren.
Utdelning: cirka 30% av resultatet efter skatt. 36% 2013/2015 (3 kr/aktie). Sänktes 2009 och 2012.
Intjäningsförmågan hos Systemair?
Vinsten/aktie låg de senaste tio åren länge kring 4-5 kr/aktie medan större kliv har tagits senaste åren (8,4 2012/2013 resp. 10,1 2013/2014), med ett antagande om att de lyckas hålla senaste årens vinstnivå tycker jag att en rimligt uthållig intjäningsförmåga är 9 kr. Med kurser kring 110 kr blir P/E på förra årets vinst vpa knappt 11 och 12,2 på hållbar VPA. Motiverat P/E sätter jag till 13 med tanke på fortsatta tillväxtmöjligheter, men samtidigt är historien kort på de vinstnivåer som antas (P/E har pendlat mellan ~10-22 senaste 5 åren).
Värdering av Systemair
Förutom intjäningsförmåga och motiverat P/E beror värderingen också av direktavkastningen och utdelningstillväxten. Systemairs utdelningspolicy säger att ca 30% av årets resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Skälig utdelningstillväxt sätter jag till 8%. Med en viktning av utdelningstillväxten med 1/3 och intjäningsförmågan 2/3 så blir Systemair intressant omkring 100-105 kr.
Sammanfattning
Systemair verkar i en fragmenterad bransch där förmågan att göra förvärven lönsamma (befintliga och kommande) kommer vara avgörande för Systemairs framtida värdeutveckling. Diversifieringen bland kunder och marknader skänker viss stabilitet i kontrast till den cykliska byggbranschen. Färna Invest (Gerald Engströms helägda privata bolag) med 42% av aktierna framstår som en stabil ägare. Jag gillar att Gerald initierat ett optionsprogram under Q3 där Färna Invest ställt ut 520 000 köpoptioner (dvs ingen utspädningseffekt eller kostnad uppstår för Systemair) till 19 personer i ledande befattning. Strategier och satsningar som görs framstår sunda och jag tror att det därmed finns goda skäl att tillväxten kommer fortsätta i Systemair, större frågetecken finns kring huruvida lönsamhetsmål kommer nås, särskilt för förvärvade bolag, och 2 utdelningssänkningar senaste 6 åren ger inga plus i kanten. Jag är dock beredd att ge bolaget mitt förtroende och kryper kursen ner några kr kan jag tänka mig åtminstone en första position i Systemair.
Hur går dina tankar kring Systemair?
- bolaget sysslar med något som fungerar imorrn och om 10 år
- inte betala för högt pris
- det finns möjlighet till rimliga utdelningar
Systemair beskriver sin affärsidé som "att med enkelhet och pålitlighet som kärnvärden utveckla, tillverka och marknadsföra ventilationsprodukter av hög kvalitet". Koncernen som grundades 1974 omfattar verksamheter i 45 länder genom 56 bolag, 22 fabriker och 4500 medarbetare - inte helt lätt att överblicka för en amatör. Omsättningen uppgick till 5,3 miljarder senaste räkenskapsåret (som är brutet, maj-apr) och bolaget är noterat på Mid Cap. VD och koncernchef sedan 1986 är Gerald Engström, en av tre grundare från 1974 (som det för övrigt verkar finnas en viss historik kring).
Bolaget har haft positiv underliggande tillväxt 20 kvartal i rad - trots att de är underleverantör till den den cykliska byggbranschen och har en femtedel av omsättningen i Ryssland. Utöver organisk tillväxt har Systemair förvärvat i en imponerande takt. Alldeles nyligen köptes ett tyskt energiteknikbolag med 17 anställda och ~20 miljoner i omsättning. 2013 genomfördes det största förvärvet hittills i tyska Menerga (omsättning 0,5 Mdr SEK), så det investeras i smått som stort, men som med många av investeringarna tar det tid att öka lönsamheten, kommenterade VD i senaste kvartalsrapporten. På sidan 6 i samma rapport kan man läsa om Systemairs strategier för att nå sina mål, de viktigaste tycker jag är:
- ...brett produktsortiment med fokus på energieffektiva ventilationsprodukter
- Väldiversifierad kundbas gör oss mindre utsatta vid konjunktursvängningar.
- Förvärvs- och etableringsstrategi, med tidig närvaro på tillväxtmarknader för att öka marknadsandelar
Utvecklingen under innevarande räkenskapsår (maj-jan 2014/2015)
De senaste 9 månaderna har omsättningen ökat nästan 9% - organiskt 2%, förvärvad tillväxt 4% och valutaeffekter 3%. "Tillväxten är god i Norden, framförallt Danmark och Finland. Fortsatt osäkerhet råder i delar av Europa, Ryssland och Ukraina. I Västeuropa hade vi en god tillväxt i Tyskland, Belgien, Spanien och Portugal. Övriga marknader utvecklades mycket positivt, där framförallt Turkiet och Indien bidrog." VD nämner i kvartalsrapporten från 5 mars också att de "arbetar intensivt med våra lågpresterande bolag och utvecklingen går åt rätt håll.Vi kommer att fortsätta att göra förvärv och investerar ytterligare i modern produktionsutrustning samt i marknadsföring. Vi har en långsiktig strategi som har visat sig fungera väl och kommer att ge oss både tillväxt och förbättrad lönsamhet". Låter klokt, vi får hoppas att lönsamheten ökar närmsta kvartalen.
Omsättning och tillväxt fördelas på marknaderna enligt följande:
Finansiella mål och långsiktig historik
Tillväxt: att uppnå en genomsnittlig årlig omsättningstilllväxt på minst tolv procent över en konjunkturcykel (inkl. organisk tillväxt och förvärv). I snitt 12,2% senaste tio åren.
Lönsamhet: Att uppnå en genomsnittlig rörelsemarginal på lägst tio procent över en konjunkturcykel. Här har man inte riktigt lyckats, 9,5% i snitt senaste tio åren och 8,2% sista fem.
Finansiellt: Soliditeten ska inte understiga 30 procent. Pendlat kring 40-50% senaste 5 åren.
Utdelning: cirka 30% av resultatet efter skatt. 36% 2013/2015 (3 kr/aktie). Sänktes 2009 och 2012.
Intjäningsförmågan hos Systemair?
Vinsten/aktie låg de senaste tio åren länge kring 4-5 kr/aktie medan större kliv har tagits senaste åren (8,4 2012/2013 resp. 10,1 2013/2014), med ett antagande om att de lyckas hålla senaste årens vinstnivå tycker jag att en rimligt uthållig intjäningsförmåga är 9 kr. Med kurser kring 110 kr blir P/E på förra årets vinst vpa knappt 11 och 12,2 på hållbar VPA. Motiverat P/E sätter jag till 13 med tanke på fortsatta tillväxtmöjligheter, men samtidigt är historien kort på de vinstnivåer som antas (P/E har pendlat mellan ~10-22 senaste 5 åren).
Värdering av Systemair
Förutom intjäningsförmåga och motiverat P/E beror värderingen också av direktavkastningen och utdelningstillväxten. Systemairs utdelningspolicy säger att ca 30% av årets resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Skälig utdelningstillväxt sätter jag till 8%. Med en viktning av utdelningstillväxten med 1/3 och intjäningsförmågan 2/3 så blir Systemair intressant omkring 100-105 kr.
Sammanfattning
Systemair verkar i en fragmenterad bransch där förmågan att göra förvärven lönsamma (befintliga och kommande) kommer vara avgörande för Systemairs framtida värdeutveckling. Diversifieringen bland kunder och marknader skänker viss stabilitet i kontrast till den cykliska byggbranschen. Färna Invest (Gerald Engströms helägda privata bolag) med 42% av aktierna framstår som en stabil ägare. Jag gillar att Gerald initierat ett optionsprogram under Q3 där Färna Invest ställt ut 520 000 köpoptioner (dvs ingen utspädningseffekt eller kostnad uppstår för Systemair) till 19 personer i ledande befattning. Strategier och satsningar som görs framstår sunda och jag tror att det därmed finns goda skäl att tillväxten kommer fortsätta i Systemair, större frågetecken finns kring huruvida lönsamhetsmål kommer nås, särskilt för förvärvade bolag, och 2 utdelningssänkningar senaste 6 åren ger inga plus i kanten. Jag är dock beredd att ge bolaget mitt förtroende och kryper kursen ner några kr kan jag tänka mig åtminstone en första position i Systemair.
Hur går dina tankar kring Systemair?
söndag 22 februari 2015
Långsiktig utdelningsprognos
Tänkte gå igenom simulering och prognos av hur vi ligger till i förhållande till målet för att kunna göra vadVivill, med fokus på den passiva inkomsten genom aktieutdelning (kostnadssidan är rätt enkel och bygger på en extrapolering av budgeten med vissa justeringar pga ändrade förhållanden, mer om den delen framöver). Jag har inte hittat så mycket om utdelningsprognoser i bloggosfären men åtminstone 40%20år har för 5-6 år sedan gjort inlägg på temat och också konstruerat en excel-mall för ändamålet (upptäckte jag efter att ha byggt en egen mall, men de var inte helt olika till uppbyggnaden)
Vad gäller utdelningarna så börjar vi att kika på hur de utvecklats från 2014 till 2015 nu när alla innehav gjort årsbokslut, följande utdelningar har kommunicerats (2014 inom parantes):
Industrivärden: 6,25 kr (5,5)
Mekonomen: 7 kr (7)
Ratos: 3,25 kr (3)
Bonheur: 2,5 Nkr (7)
Protector: 2 Nkr (1,75)
NCC: 12 kr (12)
Akelius: 20 kr (20)
Nordea: 0,62 € (0,43)
Castellum: 4,6 kr (4,25)
Det medför en blygsam utdelningstillväxt á 0,5% (givet dagens valutakurser och antal aktier/innehav) och ökning av yield of cost till 5,43% (5,4%). En bra bit under vårt antagande om årlig utdelningstillväxt (6%), å andra sidan har YoC överträffats rejält (4,5%).
För att få fram vilken passiv inkomst vi kan förvänta oss en viss tidpunkt i framtiden utgår vi från följande principer:
Vad gäller utdelningarna så börjar vi att kika på hur de utvecklats från 2014 till 2015 nu när alla innehav gjort årsbokslut, följande utdelningar har kommunicerats (2014 inom parantes):
Industrivärden: 6,25 kr (5,5)
Mekonomen: 7 kr (7)
Ratos: 3,25 kr (3)
Bonheur: 2,5 Nkr (7)
Protector: 2 Nkr (1,75)
NCC: 12 kr (12)
Akelius: 20 kr (20)
Nordea: 0,62 € (0,43)
Castellum: 4,6 kr (4,25)
Det medför en blygsam utdelningstillväxt á 0,5% (givet dagens valutakurser och antal aktier/innehav) och ökning av yield of cost till 5,43% (5,4%). En bra bit under vårt antagande om årlig utdelningstillväxt (6%), å andra sidan har YoC överträffats rejält (4,5%).
För att få fram vilken passiv inkomst vi kan förvänta oss en viss tidpunkt i framtiden utgår vi från följande principer:
- aktuell utdelningsnivå erhålls genom befintliga innehavs senast kommunicerade utdelning (oavsett när på året utdelningarna de facto betalas ut) och antal aktier i innehavet just nu.
- för att räkna ut framtida utdelningsnivå adderas tre olika komponenter till den aktuella nivån:
- månadsvisa inköp enligt budget (utifrån att innehavet ger 4,5% direktavkastning)
- alla utdelningar antas ske en gång per år i juni (för enkelhets skull) som då omvandlas till ett extra inköp (även det innehavet antas ge 4,5% direktavkastning)
- en gång per år räknas den aktuella utdelningsnivån upp utifrån antagandet om 6% genomsnittlig utdelningstillväxt
- de närmsta två åren går utvecklingen att följa månadsvis (vilket harmoniserar med de mål som åskådliggörs här) medan det därefter känns som det räcker med att få en prognos för helåret
Ett exempel utifrån ovan och att vi vill se prognos för vår passiva inkomst vid 2015-12-31:
- aktuell utdelningsnivå jan 2015: 15 000 kr/år
- budgeten medger 11 st inköp till om i snitt 22 000 kr/mån, vi har också en kassa om ~320k som antas omsättas till aktier under 2015 = 242 000+320 000*4,5% = 25 290 kr/år ytterligare
- 1 st inköp från vårens utdelningar adderas till passiva inkomsten = aktuell nivå + 6 inköps utdelningsbidrag och 6 st från kassan = 15 000 + hälften från punkt 2 = 27 645*4,5% = 1244 kr
- prognos passiv inkomst 2015-12-31: 15000+25290+1244 = 41 534 kr/år = 3461 kr/mån
Det finns förstås en del saker som modellen inte tar hänsyn till såsom skatt, valutaeffekter, när inköpen egentligen görs, när utdelningarna faktiskt betalas ut etc men hela prognosen vilar på parametrar vars inverkan är långt större (inkomstutveckling, utdelningstillväxt etc). Om inte annat är det ett kul experiment för att se vad ränta-på-ränta-effekten innebär i praktiken, det händer rätt mycket varje år när portföljen är värd några miljoner! Jag fann det intressant att notera att vår totala YoC år 2024 (när vi antas nått målet) bara är drygt 6%, vilket då ger oss 20-25k/mån i passiv inkomst baserat på en portfölj där vi köpt aktier för drygt 4,6 Mkr varav endast 1 Mkr kommer från utdelningar, resten direkt från lönekontot.
Hur gör du utdelningsprognoser? Har vi missat något uppenbart? Hur ser du på relevansen i tioåriga prognoser med trubbigt indata?
Hur gör du utdelningsprognoser? Har vi missat något uppenbart? Hur ser du på relevansen i tioåriga prognoser med trubbigt indata?
onsdag 21 januari 2015
Ökat i Ratos och köpt Bonheur
Förra veckan utökades Ratos-innehavet med 300 st aktier till priset 44,6 kr. En första position om 250 st Bonheur till 72.5 kr/st hanns också med.
Ratos har det inte tillstött någon väsentlig information kring sen förra köpet (400 st) förutom att kursen backat knappt 10%. Arne säger 21/1 i dagens industri om nuvarande utdeningsnivå 3 kr att "från den nivån ska vi ha en stabil och jämn utdelningsutveckling". Jag tror fortsatt på bolaget.
Bonheur har det skrivits spaltmeter om av diverse bloggare (Lundaluppen, Riskminimeraren inlägg #1 och #2 m fl) och jag har inget särskilt att tillägga. Vill ha exponering mot energisektorn och dalande oljepris har förstås fått kursen på fall, vem vet om vi närmat oss botten. Kring 70 kr bedömer jag ändå nedsidan långsiktigt begränsad och förhoppningsvis finns det på sikt möjlighet till utdelningstillväxt även om 2015 sannolikt innebär en sänkning.
Swedbank avbröt tyvärr sitt "fall" så där får jag tålmodigt invänta aptitligare kurser, annars kan nästa månadsköp bli Klövern pref om inget markant händer under stundande rapportperiod.
onsdag 14 januari 2015
Inköp Nordea
Ett nytt innehav togs in i portföljen häromdagen - 250 st Nordea till kurs 87,9 kr. Ökar utdelningarna med 948 kr på nuvarande nivå, som totalt uppgår till ca 12 200 kr på årsbasis, YoC 5,0%. Därmed har en första milstolpe om 1 000 kr/mån i passiv inkomst nåtts, 5% kostnadstäckning!
Nordea har dykt upp på radarn på senare tid när nya objekt eftersökts då det mesta på bevakningslistan sett dyrt ut. Analysakademin har gjort en omfattande analys av bolaget i våras, Lundaluppen snabbanalyserade det för några år sedan och Vägen till Frihet skrev kort om Nordea nyligen. Jag gillar att det finns potential till utdelningstillväxt då de idag delar ut en begränsad del av vinsten, åtminstone jämfört med vissa branschkollegor. Självklart inte riskfritt med exponering mot utsatta branscher och marknader men storlek och diversifiering talar för Nordea och på nivåer kring 85 kr bör nersidan vara begränsad över tid.
Jag vill ha fler innehav i banksektorn till portföljen, Handelsbanken ser hopplöst dyr ut medan Swedbank börjar närma sig köptaket om ca 175 kr efter att både Deutsche Bank och Credit Suisse sänkt rekommendation och riktkurs senaste veckan.
Nordea har dykt upp på radarn på senare tid när nya objekt eftersökts då det mesta på bevakningslistan sett dyrt ut. Analysakademin har gjort en omfattande analys av bolaget i våras, Lundaluppen snabbanalyserade det för några år sedan och Vägen till Frihet skrev kort om Nordea nyligen. Jag gillar att det finns potential till utdelningstillväxt då de idag delar ut en begränsad del av vinsten, åtminstone jämfört med vissa branschkollegor. Självklart inte riskfritt med exponering mot utsatta branscher och marknader men storlek och diversifiering talar för Nordea och på nivåer kring 85 kr bör nersidan vara begränsad över tid.
Jag vill ha fler innehav i banksektorn till portföljen, Handelsbanken ser hopplöst dyr ut medan Swedbank börjar närma sig köptaket om ca 175 kr efter att både Deutsche Bank och Credit Suisse sänkt rekommendation och riktkurs senaste veckan.
lördag 20 december 2014
Boräntan
I veckan justerades boräntan för oss som kör rörligt hos SEB till 0,79+personlig marginal. Räntekostnaden gick därmed ner ca 20% då riksbankens sänkning i oktober gav effekt först nu och vi har under kommande kvartal en ränta på drygt 1,4%. Historiskt lågt!
På byggahus kan man följa hur stibor och upplåningsräntan hos SEB rör sig över tid för olika bindningsalternativ och därigenom även hur likviditetskostnaden (som SEB behagade ändra beräkningsmodell för i somras) rör sig, värt att notera är att vi nu skulle kunna binda lånen på t ex 5 år till en räntesats under 2%.
Vi kör dock vidare på rörligt, mer för att inlåsningseffekterna när man binder lån ogillas än att kostnaden ser ut att bli klart lägre de närmaste åren.
Hur gör ni med bolånen?
På byggahus kan man följa hur stibor och upplåningsräntan hos SEB rör sig över tid för olika bindningsalternativ och därigenom även hur likviditetskostnaden (som SEB behagade ändra beräkningsmodell för i somras) rör sig, värt att notera är att vi nu skulle kunna binda lånen på t ex 5 år till en räntesats under 2%.
Vi kör dock vidare på rörligt, mer för att inlåsningseffekterna när man binder lån ogillas än att kostnaden ser ut att bli klart lägre de närmaste åren.
Hur gör ni med bolånen?
tisdag 2 december 2014
Inköp Akelius Pref, hur passar det en utdelningsportfölj?
Köpte 100 st Akelius pref á 324 kr/st. Ökar på utdelningarna med 2 000 kr, nu 11 300 kr på årsbasis. YoC 5,06%.
Akelius upplever jag vara en av de tryggaste preferensaktierna, likväl ser jag placeringen endast som ett substitut för buffertkontot (med i nuvarande stund 1,75% ränta) närmaste åren. Preferensaktier som en del av den portfölj som ska försörja oss från 2024 tycker jag är måttligt intressant eftersom potentiell utdelningstillväxt är (vad jag förstått) lika med noll. Med den tidshorisont vi har är det avgörande, när huvudfokus ligger på vad innehaven kommer dela ut om 10 år och framåt.
Några exempel för att tydliggöra vad det krävs av investeringarna m.a.p. utdelningstillväxt för att matcha en pref med 6,5% direktavkastning idag, och om 10 år:
Akelius upplever jag vara en av de tryggaste preferensaktierna, likväl ser jag placeringen endast som ett substitut för buffertkontot (med i nuvarande stund 1,75% ränta) närmaste åren. Preferensaktier som en del av den portfölj som ska försörja oss från 2024 tycker jag är måttligt intressant eftersom potentiell utdelningstillväxt är (vad jag förstått) lika med noll. Med den tidshorisont vi har är det avgörande, när huvudfokus ligger på vad innehaven kommer dela ut om 10 år och framåt.
Några exempel för att tydliggöra vad det krävs av investeringarna m.a.p. utdelningstillväxt för att matcha en pref med 6,5% direktavkastning idag, och om 10 år:
- Bolag som avkastar 2% idag kräver >15% utdelningstillväxt för att nå 6,5% 2024
- Bolag som avkastar 3% idag kräver >10% utdelningstillväxt för att nå 6,5% 2024
- Bolag som avkastar 4% idag kräver >6% utdelningstillväxt för att nå 6,5% 2024
- Bolag som avkastar 5% idag kräver >3% utdelningstillväxt för att nå 6,5% 2024
Påpekas bör att det intressanta förstås inte bara är det tionde året utan efterföljande år, självklart vore den första kategorin då bäst att ha i portföljen. Vår prognos bygger på att den genomsnittliga investeringen tillhör den tredje kategorin, dit räknas t ex Castellum, Industrivärden, Mekonomen m fl.
Idag har portföljen övervikt mot 3 och 4, på sikt kommer portföljen säkert innehålla en hyfsat jämn fördelning av kategori 2-4, kat 1 är ofta för riskabla för oss och preffarnas utdelningsbidrag för litet på sikt. På bevakningslistan finns bl a därför ett 15-tal bolag jämnt fördelade över kat 2-4, samt några preffar för kortvarigt bruk :)
Idag har portföljen övervikt mot 3 och 4, på sikt kommer portföljen säkert innehålla en hyfsat jämn fördelning av kategori 2-4, kat 1 är ofta för riskabla för oss och preffarnas utdelningsbidrag för litet på sikt. På bevakningslistan finns bl a därför ett 15-tal bolag jämnt fördelade över kat 2-4, samt några preffar för kortvarigt bruk :)
Hur ser du på sammansättningen av en utdelningsfokuserad portfölj?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)